Elin, Leo & David

För er som bara är intresserade av hund behöver ni inte läsa detta inlägget då det i mycket liten del komma handla om hund!

 

Jag har under de senaste två åren längtat efter att bli klar med utbildningen att få gå ut och jobba och för en gångs skull få lite mer pengar. Jag har bitit ihop nu under sista terminen även om det tagit emot. Ja jag är skoltrött, de många blev under högstadiet och gymnasiet kom till sist till mig med men under mina sista år på universitetet. Men jag har bitit ihop eftersom jag sett ljuset i tunneln.

Under hela den här våren har jag sökt jobb, i Karlstad som i princip vad som helst inom visa gränser och inom Kemi i hela resten av Sverige utan resultat. Ett företag har hört av sig om intervju under hela våren vilket tar emot väldigt att säga. De flesta jobb vill att man ska ha erfarenhet på ca 3-5 år inom diverse olika saker. Jag fick direkt när skolan var slut bege mig till arbetsförmedlingen och skrev in mig, vi prata lite och ja de kan inte göra så mycket just nu eftersom jag ska sommarjobba i sommar. Dock kommer jag inte få några pengar nästan alls i Juli månad då hyran på ca 4000 ska betalas. Jag har alltså fått bita i det sura äpplet och höra av mig till Socialen och be dem om hjälp. Jag ska dit på möte på onsdag och har redan nu fixat iordning alla papprena som ska med dit.

 

Under hela våren till och från har jag kännt ångest och rädsla komma smygande ibland mer och ibland mindre. Men med alla runt omkring som säger det kommer att lösa sig det är lugnt har jag tryckt undan känslorna och försökt att tänka positivt. Men nu går det helt enkelt inte. Inom mig pågår en storm av rädsla och ångest, ont i magen och stress. Jag har inget jobb ingeting som det är nu. Egentligen måste jag flytta ur min lägenhet eftersom jag inte längre är student men vart ska jag ta vägen?! Har man ingen inkomst, får man ingen lägenhet och nej man får knappt en lägenhet om man har inkomst. Ska jag behöva bo på gatan? Ska jag leva på luft och vatten, hur länge kan man göra det innan man dör? Just nu håller allt inom mig på att rasa samman hela jag är på väg att explodera av allt detta. Vad ska jag göra nu? Visst jag har 7 veckor i sommar jag jobbar? Men hur överlever jag i juli? Jag får inte ens ut så mycket pengar att jag kan betala hyran, hjälper socialen mig eller komemr det sättas käppar i hjulet även där?

 

Det blir bara luddigt allt detta, men från att bara haft en klump i magen så trycker ångesten på, rädslan för vad som ska hända och vart detta ska sluta. Jag kan inte längre tänka det löser sig för det gör inte det nu inte längre. Jag vet inte vem jag ska prata med om allt detta heller det är antagligen därför det kommer ut såhär i bloggen som egentligen inte är till för detta. Jag har försökt att prata med Johan, men det känns som om han inte lyssnar som om han inte vill förstå detta. Jag har försökt att prata med mamma men hon är som i en bubbla där man inte vill förstå. Klart du måste få ett jobb du har ju läst på universitet osv. Nej uppenbarligen inte så fungerar det inte så. Jag hade önskar att få prata med någomn som bara lyssnar en terapeft (stavning?) eller kurator något åt det hållet. Någon som lyssnar och förstår, jag har försökt att prata men också stoppat flödet av allt som behöver komma ut för jag förstår att den jag pratar med inte vill eller orkar med allt det som jag behöver säga. Men nu går det inte längre, nu är det redan försent ångest som äter på mig inombords är redan här och det blir värre och värre för varje minut som går. Jag orkar inte detta mer, jag har försökt att vara stark men det går helt enkelt inte längre...